Föroreningar i sjöar och vattendrag

Kemakta utför undersökningar och riskbedömningar av förorenade sjöar, vattendrag och sediment. Dessa syftar till att ge svar på frågor om miljöeffekten av olika utsläpp, behovet av att minska läckaget eller behovet av att sanera förorenade sediment.

Förorenade områden utgör en av många källor till förorening av vår vattenmiljö, men även utsläpp från industrier, avloppsreningsverk, deponier, dagvatten samt diffusa källor från mark och sediment som bidrar. Många av de förorenade platser platser som finns i Sverige ligger vid sjöar eller vattendrag. Industrier anlades så att vattnet kunde utnyttjas som kraftkälla. Närheten till vatten gav också transport-möjligheter. Föroreningar som idag läcker ut från förorenade markområden belastar därför ofta sjöar och vattendrag. I äldre tider har föroreningarna släppts ut mer eller mindre orenade, vilket medför att stora mängder föroreningar kan ha ansamlats i sedimenten och medför risk för vattenmiljön.

Sveriges sjöar och vattendrag är i ett europeiskt perspektiv i liten utsräckning påverkade av föroreningar, men har ofta mjukt vatten som gör dem känsliga för försurning och påverkan av metaller. Därför har en hög ambitionsnivå satts upp för att skydda livsmiljön för växter och djur i vattenmiljön.

Vi har i vårt arbete samlat stor erfarenhet om olika ämnens uppträdande och effekter i vattenmiljön, t.ex. kvicksilver (Turingen, Örserumsviken, Svartsjöarna, Ala Lombolo, Sundsvallsbukten och Nötefjärden), andra tungmetaller såsom krom (Tärnsjö), arsenik (Lillesjön), PAH (Åsbro) samt dioxin (Lövstabukten, Skutskär, Bengtsbrohöjden).

När behovet av riskreduktion för ett föreorenat område skall bedömas måste de miljöeffekter det orsakar ställas i relation till andra föroreningskällor. För att ta fram underlag för sådana jämförelser har Kemakta genomfört ett ett projekt inom Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar Sanering där en genomgång gjorts av olika föroreningskällor och deras egenskaper, se Bedömning av riskreduktion vid efterbehandling, fas 1 NV Rapport 5540.

I en fortsättning till projektet har en genomgång av processer som är viktiga för spridning tagits fram samt en Excelbaserad beräkningsmodell: Bedömning av riskreduktion vid efterbehandling, fas 2 NV Rapport 5867.

Mer information om recipientmodellering finns på vår engelska sida.